Att arbeta som atelierista

I Tarja Häikiös "Barns estetiska läroprocesser så ställs det frågor;
vilken roll kan design, arkitektur och samtidskonst ha i arbetet med barnen?
Vilken roll har kreativitet i projektarbetet?
Vilka likheter och skillnader finns mellan konstnärliga uttryck och pedagogiska projekt?
Finns det stategier som liknar varandra?
Kan det vara så att konstnärligt och vetenskapligt arbete bygger på liknande processer som inte är definitiva...?


Mina reflektioner:


Att i min roll som atelierista förhålla mig till skapandet och kunna vara kretiv i arbetet med barnen på ett fritt sätt utan spärrar. Att hitta en balans mellan konstnärskap och pedagog.


I arbetet med samtidskonst i barngruppen så upplevde jag det krångligt och tråkigt till en början. Jag fick stöta och blöta arbetet många gånger med kollegor och gjorde många olika försök till kreativa ateljéarbeten med barnen. Men denna målade tavla av Borén fick mig att bli nervös i ateljén.


Jag hittade av en slump en helt annan bild som tilltalade mitt konstnärshjärta så mycket mer och jag kände att DEN bilden ska vi arbeta med på liknande sätt. Det kändes mycket mer inspirerande och lättare att arbeta kring den sista bilden och det som hände var att jag kunde slappna av på ett helt annat sätt. Det gjorde ju hela läroprocessen helt annorlunda både för mig och barnen.


Jag var inte rädd längre för att misslyckas - jag hade hittat något som jag själv var engagerad i ...FOTO!


Det är ju foto som står mig närmast i hjärtat...


Men det trevliga i den här estetiska läroprocessen som jag går igenom är att när jag går tillbaka till projektet med Borén så släpper mina hämningar mycket mer och jag kan förhålla mig avslappnat till den målade konsten.
Barnen arbetar vidare och vi har många fortsatta kreativa skapande situationer.


Så... det är ju viktigt att verkligen lyssna till sitt konstnärshjärta och följa det!
Inte vara så mycket pedagog i ateljén att det blir stelt och tillgjort.


Att som atelierista våga vara konstnär och inte så mycket pedagog i det praktiska arbetet med barnen och våga prova, släppa loss krativiteten och förmedla glädjen till barnen över skapandet och krativiteten!
Men att vara pedagog när jag som atelierista reflekterar i arbetslag och med barnen - fundera ut tillsammans vad vi arbetar med och varför och hur vi går vidare och vilka teorier som vi har till stöd i vårt arbete.

(I Barns estetiska läroprocesser hänvisas vi till olika konstnärer som Bruno Munari, Charles Earnes, Barbara Kruger, Shirin Neshat, Cindy Sherman, Jenny Holzer och Ottonella Mocellin.)