Atelieristautbildning 2010 – 2011
Sammanfattning från föreläsningen Barns estetiska läroprocesser
Estetik kan betyda lite olika saker; det kan vara design – skönhetsaspekt, det kan vara sublim funktion som drabbar oss i hjärtat – det går utöver det vardagliga, man kan komma in på barnens livsfrågor som berör.
När det gäller temaarbete så är syftet att barnens deltagande ska vara lika viktigt i arbetsprocessen som i utvecklandet av temat.
Temaarbete är val av arbetsområde och och projektarbete innehåller olika steg för att genomföra ett arbete kring ett tema. Projektarbetsformen är processorienterad och ska ha en början och ett slut.
Ett projektarbete ska visa frågan/ frågor som ställs och det ska visa vilken väg barnet väljer att gå. Pedagogen ska dokumentera hur processen sker. Dokumentera skriftligt och/eller med bilder.
Som pedagog måste man vara öppen för förändringar hela tiden under de olika projekten. Vara lyhörd för barnens funderingar och frågor, försöka leda barnen vidare i tankeprocessen som startat hos barnen.
Som pedagog måste man följa barnen;
vad är roligt, intressant och tankeväckande? Vad behöver barnen – får man också fråga sig. Det är viktigt att i pedagoggruppen diskutera innan temaarbetets start kring praktiska och pedagogiska frågor:
Var ska barnen i olika grupper befinna sig under arbetets gång, material som kan behövas, hur introduceras temat ?, vilka barn ska man tänka är med i gruppen?
Får de själva välja efter intresse eller ska vi styra? Det är många frågor att ta sig tid att samtala kring. Barnen kan självklart också vara med på det mesta av våra funderingar och komma med sina idéer och infallsvinklar.
Som pedagog tycker jag att det också är viktigt att komma med kopplingar till litteratur och läroplanen. Det stärker mig själv och kollegor i yrkesrollen och det gör också föräldrar mer medvetna om hur vi arbetar, resonerar och tänker i vårt arbete med barnen.
Att försöka göra läroprocessen tydlig för barnet är viktigt men också svårt för oss pedagoger.
Ett sätt som mitt arbetslag arbetar med är att på morgonmötet ha med sig dokumentation i form av bilder från gårdagens arbete i projektgrupp. Syftet är att stanna upp och tillsammans fundera över vad som hände, vilka frågor som dök upp och om vi lärt oss något och hur vi går vidare.
Ett annat sätt att synliggöra barnens läroprocesser är att samla barnen vid uppsatt dokumentation/bokform et.c och tillsammans med barnen reflektera kring arbete som varit eller är pågående.
Ett temaarbete kan uppkomma ur samtal, lek, utvecklingsbehov eller på andra olika sätt.
Ett arbete kan pågå en eller några få dagar men också längre perioder – ibland år.
Materialet som vi använder oss av i förskolan ska som Tarja skriver vara taktilt stimulerande.
Tyger med olika struktur som barnen får undersöka och arbeta med, Plastgardiner som hänger från tak med målningar –fingermålningar och annan färg, pysselmaterial i alla möjliga sorters material, konstruktionsmaterial i stål, trä, plast och allt möjligt tänkbart, lera, vax, sten. Att man i arbetet med små barn kan utgå ifrån en och två färger kan vara bra för själva upplevelsen av en färg – det kan för en ett/tvååring vara nog med pensel färg och papper och sedan ökar man med två färger och mer avancerat arbete. Man kan erbjuda fritt arbete med t.e.x målning och målning till musik, stilleben, porträtt o.s.v.
Med lera kan barnen utveckla många sinnen; att ta bort och lägga till kan ge förförståelse för addition och subtraktion, antal, storlek, längd ger förförståelse för matematiska begrepp hos barnet.
Pedagogen bör i arbetet med barnen vara medkonstruktör, bevittnare, utmanare, sporrare, stöd och så vidare. Det ger bästa förutsättningar för barnets lärande.
Bildpedagogiska metoder kan vara att låta barnen titta, känna och se på saker.
Imitera det barnet uppevt från det ovan nämnda i olika material.
Reproduktion som är återskapande.
Använda sin kreativitet och vara nyskapande.
1. Lära sig titta på omvärlden och härma. Tex hämtar in information och ritat av.
2. Göra om det = reproduktion. Det blir något annat. Att skapa från minnet, att avbilda från verklighet, att skapa fritt.
3. Rena nyskapandet. Det som kommer från barnet själv. Man har med sig imitation och annan bakgrund tillnyskapandet.
Se, uppleva och återskapa!
Om jag får bestämma över hur min ateljé ska se ut så tänker jag att det fungerar rätt så bra den som jag använder på mitt nuvarande arbete. Den är stor men vi har gjort små rum i det stora rummet så att barnen ska få arbetsro på avgränsad yta. Barnens arbete blir synligt utåt och ge inspiration till andra.
Ateljén är ljus och inspirerande med mycket roligt material att arbeta med som barnen får använda som de känner för i sitt skapande.
Jag känner dock att ateljén skulle vara lite mer i skymundan då det ger mer arbetsro. Jag upplever att det är för många personer som går förbi från andra avdelningar.
Kanske skulle det vara möjligt att skapa en miniateljé när man ville arbeta mer i fred. Eller om det går att avgränsa nuvarande ateljé mera så det blir mer ostört arbete. Jag kommer på mig själv att jag inte befinner mig så mycket som jag brukar tycka om att vara i en ateljé. Det tror jag beror på att det är för stort och rörligt.
På en annan arbetsplats där ateljén var mycket mindre och där vi kunde stänga till en dörr var otroligt välbesökt. Barnen kunde arbeta så länge med olika saker. Den koncentrationen upplever jag inte på samma sätt i detta stora utrymmet.
Inspirationen får barn lätt av varandra även om ateljén inte är i det mest centrala rummet.
De ser, frågar, härmar, vill komma närmare av nyfikenhet när någon arbetar. Så det är bara att släppa in nyfikenhet och kreativiteten i barnens skapande.
När det gäller ”kladd” så tycker jag att det är härligt sinnligt och en stor upplevelse att få använda färg med hela kroppen, måla på annorlunda föremål än vad som är brukligt , måla stort och skapa som man känner och få vara ett med skapandet och kreativiteten. Mera sådant i våra liv. Det mår vi alla bra av!
Ulrika Bengtsson
Atelieristautbildningen HDK Göteborg
2010-09-22
