Kommer tankar in i från huvudet eller kommer de utifrån?

-Kan man rita sina tankar?

-Kan man rita andras tankar?

-Kan man sätta ord på sina tankar?

-Kan man göra tankar I lera?Ståltråd?

Pedagoger reflekterar:

Hur går vi vidare I arbetet med barnen och Konstbilderna som nu är tre stycken?

Det var lättare att locka barnen till samtal när de olika tanlebilderna dök upp. Barnen lyssnade noga på varandras funderingar och idéer som inspirerade till skapande arbete kring bilderna.

Det gick också att väva ihop bilderna och få  tankar att bli som en röd tråd I temat.

En ny grupp barn arbetade med pedagog kring samma bilder och de olika samtalen och iaktagelser ledde oss in I att skapa en saga kring en av bilderna :

”Eldpojken och Vattenpuman”...

Sagan blev spännande och det kändes som barnen tyckte det var fängslande att arbeta med den – vi letade fram bilder på internet som passar till sagan och ritade till det som vi inte hittade...

Samma grupp barn arbetade vid ett annat tillfälle  med lera och ståltråd för att skapa kring den utvalda konstbilden och sagan...

Barnen fick först frågan om de kunde skapa med ståltråd. De var tveksamma och motvilliga – pedagogen tog fram lera också och då blev det mer spännande och lite lättare eftersom  de känner materialet mer.

Barnen verkade stolta och nöjda över sina lerskulpturer med ståltråd...

Det materialet kommer vi att fortsätta med I vårt arbete.

"I drömmarnas land"

Vi fortsätter att arbeta kring Petra Boréns bild "I drömmarnas land" - nu med nya verktyg och ny inspiration...

Barnen är denna gången i ny konstellation: två fyraåringar och två femåringar. Ett pratsamt gäng och det känns lättare för mig att spinna vidare på barnens idéer. Jag försöker att vara öppen för barnens förslag på aktiviteter med en idé om att vi ska prova arbeta med ståltråd och lera. Jag är osäker på vägen dit - om vi kommer dit eller vad vi hamnar. Men det känns inte viktigt. 

Viktigare är att vi ska ha ett inspirerande skapandetillfälle tillsammans.

Jag visar dem bilden på flickan och lejonet som barnen inte är så bekant med för att se vad de kommer att tänka på...

Massor av spännande idéer dyker upp och de är verkligen iakttagande på bilden och lyssnande på varandra. 

Deras fantasier kring bilden blir tillslut en gemensam saga som heter "Eldpojken och vattenpuman"

När jag läst upp den färdiga sagan så ser barnen glittriga och nöjda ut...  


jag tar fram ståltråd och undrar om de kan tänka sig att göra något från bilden eller sagan i ståltråd?

 Ståltråd är nytt för oss, så barnen ser frågande ut...

Jag frågar om barnen vill ha lera också? Jaaaa! Det tycktes lättare för dem att skapa med de båda materialen...

Barnen knådar och testar och grejar och fejar. Länge och koncentrerat...

"En vattenpuma"

Reflektioner: Det som kändes bäst vid detta tillfället var att jag var mer öppen för att vad som helst kunde hända och det är helt o.k.

Jag var mer lyhörd och öppen för barnens infall och vi hade fantastiska fantasiresor med massor av språkutveckling...

Barnen växte också med sin uppgift -först osäkra hur de skulle hantera materialet och blev mer och mer modiga och tillslut stolta över vad de presterat - spännande saga och skulpturer i ståltråd och lera!

Det ska bli spännande att prova samma material med samma barn ...

och nu böjar vi närma oss dramaskapande kring konstbilden i och med sagan...

Inspiration i konsten

Apropå Tove Jansson så fick vi tips av Tarja; Agneta Rehall har skrivit om Tove Jansson "Den lömska barnboksförfattarinnan.
Lena Kårland har skrivit "En livsvandring i tre akter"

Bruno Bettelheim "Sagans förtrollade värld"

Boljoir: konst kring bl.a spindlar

"Den meningssökande människan" Peter Gärdefors

Sol Lewitt : konstnär

Yinka Shonibare: dysfunctinal family

Bildanalys

Tarja pratade först lite om sagan historiskt sett, och nämde bl.a Bruno Bettelheim som skrivit "Sagans förtrollade värld". Han gjorde freudiansk psykologisk analys av sagor och ville ta reda på Varför sagor är viktiga för barn?
- för deras utveckling
-sagor fungerar som katarsiska exempel på hur livet är för små barn. Symboliskt enkel. Häxa =ondska, Jätte=alla vuxna, prinsessa=det vackra, estetiska e.t.c.

-barnen får ett språk för känslor
-känslomässig utveckling
-utvecklar språket
-stärker barnets identitetsutveckling


Det sokratiska samtalet fick vi prova på när vi arbetade med bildanalys kring Tove Janssons "Farliga resan".

Vi var indelade i grupper och fick med oss arbetsmaterial - frågor och funderingar som stöd vid bildanalysen.

När vi väl började analysera och noggrant titta på bilderna i boken så bubblade det ur oss saker som vi tänkte och kunde uttolka. Spännande att lyssna på hur alla tänkte kring bilderna och hur man själv funderade.

Ännu mer spännande blev det i slutet av bildanalyssessionen då vi fick veta mer om Tove Jansson och hur hon i sin saga tycks bearbeta/berätta  sitt eget livs resa.

Jag som aldrig varit intresserad av Tove Janssons böcker har faktiskt ändrat mig genom att djupdyka i hennes bilder och text. Det är ju så spännande! Jag är dock fortfarande tveksam till att läsa böckerna för barnen...Men jag ska prova nu när jag faktiskt börjar ändra inställning till författarinnan...

Föds tankar i huvudet eller kommer de in dit utifrån?

Apropå konstbilder och mitt senaste projekt kring tankar som kommer från huvudet och tankar kring Petra Boréns "Idrömmarnas land" så känner jag att jag måste förtydliga för mig själv vad jag håller på med. Vad är det här bra för? Vad lär sig barnen egentligen? Vad lär jag mig?

Jag har sammanställt bra tankar kring skapande arbetet kring konstbilder som stärker mig i min yrkesroll:

Att se/ innebär inte bara att se – det är också ett sätt att lagra tänkande, att sortera, reflektera, kritisera och betrakta tingen annorlunda. (loris Malaguzzi)

Viktigt träna sitt seende, och att barn gör det bäst genom konstnärligt skapande. Därför är atelieristan så viktig!

”Att arbeta med eget skapande och kultur i förskola/skola är ett sätt att uppnå målen kring en mer demokratisk skola” (Tarja Häikiö)

Demokratisk aspekt- alla barn får tillgång till sitt eget lärande.

Barn lär på olika sätt -det estetiska skapandet gör att barn får chans att lära sig utifrån sitt att uttrycka sig. Det estetiska skapandet är en kunskapsväg i barns lärande. (tarja Häikiö)

Gunilla Dahlberg pratar om hur viktigt det är att vi får utveckla ett s.k. rhizomatiska tänkandet – att tänkandet får en chans att breda ut sig i en massa kanaler åt olika håll. Det som Deleuze kallade ”tusen platåer” - ett slags spagettitänkande.

Ateljén behövs som ett rum för utforskande- ett kreativt laboratorium där både konstnärliga processer men också hypotestagande utifrån mer no undersökningar. (Tarja Häikiö)

Vygotskij:

 Estetik spelar roll för kunskapsinhämtandet och för barnets identitetskonstruktion genom en förståelse av de egna erfarenheterna.

 Fantasin används för att förstå verkligheten – skapandet har därmed en visuell, visionär o framtidsorienterad funktion. Det blir en kontrast till minnets funktion – bevarande funktion – utan denna kombination plus kreativa impuls så fastnar människan i et t slaviskt upprepa tidigare mönster. Därför bör fantasin tränas liksom minnet för möjliggöra utveckl.

Fantasi stärker barnens förmåga till hypotestagande, förmåga att förutse och problemlösningsförmåga.

Enkelt uttryckt så kan man säga:

Teckna, måla, skulptera gör att barnet tränar seendet, motoriken,språkinlärning, matematiskt tänkande.  

När barnen skissar, tecknar, målar, fotar  ett utvalt objekt så memorerar de och  imiterar och rekonstruerar delar av omgivningen i form av egna tolkningar. Viktigt för barnens utveckling.

På en av Tarja Häikiös föreläsningar så tar hon upp vikten av att till exempel arbeta med ljus/skugga och speglar. Tydligt beskriver hon vad som är utvecklande för barnen;

Läroprocess när barn arbetar med ljus/skugga:

Utveckla blick för: perceptuellt perspektiv (seendet)

Rumsligt perspektiv –tid o rum (att vara existensiell)

Kognitivt  perspektiv –lärande- genom ljuset lär man sig saker

Konstnärligt perspektiv –estetik

Vetenskapligt perspektiv – hypoteser- fysik –no fakta

Transformativt perspektiv: förändring- det utvecklas hela tiden stannar aldrig

Ljusateljé: konstruktion o ljusprojektion. Byggrum med ljus. Till ex en gorilla som ger skuggbilder och utmanar barnen i experimenterandet.

Läroprocess när barn arbetar med speglar:

Träna ögat-ögat som sinne,

 lära sig se verkligheten,

 reflektera över det sedda,

 spegel som rum o dimension, rum –spegel som rumsskapare,

 illusionistiskt rum – som metaforisk aspekt- spegelbild som inte är omvärlden.

All den här kunskapen som finns runt skapande processer i arbetet med barnen är ju så viktig att ha med sig på atelierista uppdraget och göra tydlig för alla man kommer i kontakt med i föeskolan...

Så nu tar jag nya tag med mitt projekt om tankar -nu när jag stärkt mig själv med teorier kring vad jag sysslar med...

Mitt nästa steg blir att ta en bild i taget i annorlunda barnkonstellation och se om vi kan skapa någon tanke i lera. Eller ståltråd. Eller båda två?

I drömmarnas land

Vi träffas i vårat baslag 10/3 2011 och vi har med oss dokumentationer kring vårt konstbildsprojekt som vi kommit överens om att fokusera på.

Var och en av oss i atelieristagruppen berättar och visar vad som hänt i ateljén i barngruppen och vad som hänt med våra egna tankar i arbetet med konstbilder.

Vi har alla följt våra tänkta planeringar och förberett med öppna frågor kring konstbilden "I drömmarnas land".

Det har blivit många spännande samtal;

barnen har reflekterat över de dova färger på bilden och tänker att det är natt/kväll, i en grupp var bilden i svart och vitt som fick barnen inspirerade att göra målningen i glada färger, flickan och "tigern" älskar varandra, de befinner sig kanske i Egypten, Kolmården eller Nordens Ark..., barnen har reflekterat över former i konstbilden: trekantigheter och fyrkantigheter..., flickan kramar en ekorre eller kan det vara en känguru..., de sitter på stranden och ska snart bada.

 Vi var överens i vårt baslag om att barnen inte uttryckte sig verbalt kring känslor när de samtalade kring bilden; det mesta som sades var konkreta saker - de ska till stán och köpa glass, nä det är ingen som är ledsen, jo de kramas väl för att de är glada - det gör man ju...

Barnen har visat sig intresserade av att noggrant titta på en konstbild och de har varit ivriga att fortsätta skapa själva kring konstbilden i ateljén.

Vi pedagoger har haft lite olika upplägg kring skapande arbetet och pratade mycket om det på vår träff.

Gemensamt för oss i atelieristagruppen var att erbjuda barnen olika känselmaterial att välja som de tycker passar till bilden "I drömmarnas land".


När barnen skulle motivera val av konkret material som passade ihop med bilden så resonerade de ofta utifrån färger - blåa stenar för havet är blått e.t.c.

Även vid det momentet konstaterar vi hur konkreta barnen är och utgår tydligt från sina egna erfarenheter i arbetet.
Piagets teori togs upp på vårt möte; accomodation - assimilation. Just hur barnen tolkar in vad de känner igen. Hittar det som är bekant. För att förstå sin omvärld.

I ateljén så fick några barn arbeta med små papper tillsammans med akvarell och pastell.
En grupp stod vid stafflit och fick måla något de tänkte på kring bilden -flaskfärg.
En annan grupp använde täckfärg och torrpastell och experimenterade.
Några ritade av konturerna i bilden på oh papper. Projicerade upp det sedan på väggen och gjorde en gemensam målning...

Vi atelieristor reflekterade kring val av barn till arbetet - är de vana vid skapande, ålder, intresse e.t.c. Hur  kan man tänka nästa gång i arbetet med sin barngrupp?
Testa med andra åldrar, andra intressen, andra konstellationer.
En fiffig kompis som inspirerar till tankar och idéer kan vara bra att prova ta med i gruppen för att se om vi pedagoger upplever - lär oss något nytt...

Några av oss har hunnit ta tillbaka dokumentationen till barnen och några barn har fått berätta för de som ej var med vad de arbetat med. Det är en viktig stund för barnen att fundera kring vad de gjort och tänkt - och stolthet att få visa sitt skapande för andra...

För att göra läroprocessen mer tydlig både för barnen och pedagogerna så pratade vi om att det blir nästa steg innan vi fortsätter att prova nya grupper/konstellationer.

Vi bestämde i atelieristagruppen att när vi träffas nästa gång så tar vi med ny dokumentation kring bilden "I drömmarnas land".
För att reflektera mera kring hur vi gått vidare...med val av material - lera, ståltråd, torrpastell, akvarell e.t.c.

Det kompetenta barnet

Viktigt för mig att ha med i mitt bagage och göra synligt i mitt

arbetssätt bland barnen;

Pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära.

Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare.

Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sin fantasi.
 För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation och reflektion som ett flitigt redskap.

Hur arbetar pedagoger med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor?

Pedagogerna har en stor tilltro till det kompetenta barnet, de är noggranna med att synliggöra barnet och verksamheten genom dokumentation och reflektion.

Samtliga förskolor har ateljéer där barnet får skapa i projekt och enskilt, miljön ansågs vara en viktig del för att barnet skulle känna lust till den skapande verksamheten.

Pedagogerna anser att deras roll är att utmana barnet till att vara kreativa och finna inspiration till att skapa, men att de samtidigt skall lyssna in barnets tankar och idéer.

Det handlar om ett givande och tagande där pedagogerna vill få alla barn att känna sig delaktiga i en atmosfär som är tillåtande.

Föds tankar i huvudet eller kommer de in dit utifrån?

I konstbildsprojektet "Tankar" som  precis är i startgroparna, hittade jag i "pedagogiska kullerbyttor" av Karin Wallin inspiration.
"Det gäller att verkligen slå sin kopernikanska kullerbytta - att växla från den vuxna självupptagenheten till en pedagogik som kan lyssna och låta barnen göra."
Låta barnens nyfikenhet och kreativitet få gro - ställa deras olika fantasier och teorier mot varandra - utmana barnens tankar.
Några barn i "pedagogiska kullerbyttor" undrar just om tankar föds i huvudet eller om de kommer in utifrån. Barnen ritar hur de tänker kring det och är av olika åsikt.

Denna inspiration ska jag ta med mig i mitt projekt kring konstbilden "tankar från huvudet" och se om jag kan använda det i arbetet på något sätt.

Funderar kring hur jag ska få in drama i konsbildsprojekten???

"flickan och lejonet" Fortsättning på temat

Vid tredje projekttillfället kring Petra Boréns konstbild så bjöd vi in några fler kompisar som barnen fick återberätta vad vi arbetat med. 

Alla åtta barnen var med i det nya; att försöka rita av ett riktigt lejon som vi tittar på.

Jag försökte avdramatisera projektet och sa att man kan välja en liten detalj bara om man vill - en svans eller ett öra...

Kan du måla din tanke?

Konstbilder mars 2011 Planering

Visa bild med saker som kommer ur huvudet på en människa

¤ Vad ser du?

¤ Vad tänker du?

¤ Varför tror du att det är så?

¤ Kan du rita dina tankar?

¤ Vad tänker du?

Syftet: 

Att få barnen att titta noga på en konstbild – se detaljer som utvecklar ögats seende. Att få barnen att uttrycka sina tankar och idéer kring bilder/konstbilder. Att få barnen att samtala – samarbeta med varandra kring bilder – lyssna på varandras prat/idéer och ta till sig dem. Att få barnen inspirerade av varandras prat, funderingar och skapande som leder till estetisk och kognitiv utveckling.

Att få barnen att känna sig trygga med att uttrycka sina åsikter och trygga med att skapa utifrån egna influenser och idéer.

Resultat:

De två barnen är entuastiska och tittat intensivt på bilden. Berättar exakt vad de ser.

Jag undrar om de kan rita sina tankar på ett eget papper?

De sätter igång sitt skapande på en gång utan att fundera. Jag dokumenterar processen när de målar med oljepastell och försöker få dem att prata om vad de tänker när de målar och vad de tänker att det ska bli.

Båda barnen säger att de ska berätta när de är färdiga.

När den femåriga pojken är färdig säger han att han ritat en raket som det sitter människor i. Jag frågar varför han valt att göra det. Han pekar på rymdfarkosten på tankebilden och säger att han tänkte på den.

Femåriga flickan säger att hon ritat ett färgland eftersom det var så många färger på konstbilden så tänkte hon att därför ville hon måla med många färger.

Båda barnen fortsatte att måla fler teckningar med oljepastell och de samtalade mycket med varandra kring färgerna när de lades på varandra och hur/vilka färger det förvandlades till.

Efter 45 minuter var de färdiga och gick i väg och lekte.

.

Reflektioner kring projektet :

Det kändes spännande att få höra barnens tankar kring bilden. Kan det vara bensin i slangen som går till blomman eller är det vatten. Eller går slangen till bassängen?

Vad gör gorillan uppe på taket?

Har ni hört talas om ett flygplan som flyger mot ett sådant torn?

Kan en fågel sitta på en flagga?

Hur går jag vidare?

Jag kommer nog att ta tillbaka dokumentationen till dem och se vad de säger och tänker. Ska ta med några till intresserade som får vara med och titta på konstbilden för att se vad som händer och kanske få idéer hur vi arbetar vidare med tankar.

Reflektioner med barnen kring tavlan "Flickan och lejonet"

Jag vill ta tillbaka dokumentationen till barnen som jag arbetat med i "Flickan och Lejonet" för att se hur det går att göra läroprocessen tydlig för barnen och mig...

Pojken och en annan flicka är närvarande. Jag ber pojken berätta för flickan vad de arbetat med kring bilden.

Han tar upp musselskalet och säger att han valde den för att det passade till stranden. Han berättar vad de andra barnen valt och varför.

Han beättar också vad de trodde att flickan och lejonet skulle gå efter att de badat på stranden.

Sedan pekar han på målningarna och återger vad de tre barnen målat och pratar om detaljer på de olika målningarna.

Jag frågar om han kan säga vad de har lärt sig när de arbetat med detta. Det kan han inte. Jag berättar vad jag tror att han lärt sig;

att han har lärt sig att se saker på en tavla och lärt sig tänka kring vad han ser, att han har lärt sig prata om vad han ser och tänker - för det kan vara lite svårt både för barn och vuxna att prata om..., att han har lärt sig att tänka vad för saker som skulle kunna passa ihop med tavlan, att han lärt sig att måla vad han tänker kring tavlan, lärt sig att lyssna på vad kompisarna tänker kring tavlan..

Pojken lyssnar när jag pratar men vad förstår han?

Det som är tydligast är att jag kan se hur stolt han verkar över sin bild och roligt att samtala kring det vi arbetat med. Och lika intresserad och glad över kompisens skapande.

Min följdfråga blir om jag ska fortsätta arbeta med den här bilden eller om jag ska anse det avslutat?

Kan konsten påverka samhället?

Det finns konstnärer som arbetar med mediala strategier för att få dialog med samhället. (Ann Odell, Pål Hollender, El renzo martens t.ex.) Det skapas ju ofta debatt genom deras konst.

Men i vanliga fall så pårvekar konst oss beroende på vem betraktaren är och hur man väljer att bli påverkad och hur man tolkar konsten och hur man går vidare med det man upplever i konsten.

De små sammanhangen skapar betydelse.

I mitt arbete på förskolan skapas det många tillfällen i ateljén där vi arbetar med konst och får möta konstbilder. Det är ett ypperligt tillfälle att påstå att konst kan förändra i det lilla – genom att tillsammans med barnen samtala, skapa och reflektera så blir det betydelsefullt.

Hur ska man prata konst med andra för att de ska bli berörda?

Det är viktigt med enkla frågor för att få en dialog. Vad ser du? Vad känner du? Vad tror du?

Sokratiska samtal är ett förhållningssätt för att utveckla dialogen i ett gemensamt lärande.

Det ger samtidigt gruppen individer nya roller.

De som är med i samtalet lär sig att stå för sina tankar, lyssna på andra och utveckla sitt eget kritiska tänkande.

Tänka djupare med hjälp av varandra.

Samtalets struktur:

samtalsledare väljs.

1. Alla i gruppen formulerar personligt mål. (behöver ej visa till någon)
2. Samtalsledare tar initiativ till gruppmål.
3. Ta fram vald konstbild (annan fråga)
   - Se och känn – vad ser du? Vad känner du?
   Rundan i gruppen kring det.
4. Förståelsefrågor – intellektuell analys som skapar distans och neutralitet. Hur har konstnären tänkt?
5. Sokratisk livsfråga – frågor som kopplar till egna erfarenheter/ värderingar/associationer som leder samtalet vidare ut i t.ex. olika värdegrunder.

Personliga mål: bottna i en själv och sätta en utmaning för sig själv (jag ska inte avbryta, vara modig, prova annan ståndpunkt...)

Gruppmålet: samtalets form, samtalets regler för att få ett bra samtal.

Man ska vara beredd att lyssna och ta intrryck, bygga vidare på vad någon annan sagt – röda tråden, tala utifrån egen erfarenhet. Etc.

Inspirationsbilder att arbeta kring

Patricia Piccininio

Nina Bondesson

Lena Cronqvist

Frida Kahlo