Examination 1 v.49 2010
Av Ulrika Bengtsson
Jag har valt att ta upp några frågor och funderingar som jag tycker är intressanta och viktiga i mitt arbete som atelierista:
Vilken betydselse har skapande för barns utveckling?
Den teoretiska utgångspunkten i boken om barns bildskapande, att stimulera kreativitet och känslighet, öga och hand, syftar inte till att skapa barnkonstnärer, utan till att ge barnet redskap att välja mellan olika typer av problemlösningar och/eller att ingen ska bli slav. Självständigt tänkande är viktigt och skapande är en bra grund för att utveckla självständighet.
Barnet bör stimuleras till kritiskt tänkande.
Rörelsen som föränderlighet; barnet ska få lära sig att inte bara se saker som de är också hur det skulle kunna vara. Det finns ingen motsättning mellan förnuft fantasi eller intellekt och känsla.
Det finns inte en verklighet och verkligheten är föränderlig.(malaguzzi)
Mina reflektioner:
I mitt arbete med barnen i ateljén så är det så viktigt att jag som pedagog inte har rätt och fel tänk när barnen skapar, funderar, forskar och frågar. Jag måste förhålla mig neutral men med mycket positiv anda och engagemang i barnen så att de känner sig värdefulla i sitt skapande och kring sitt funderande kring olika saker de arbetar med under dagen.
Jag tror att det är så mycket vi inte tror vi visar omgivningen med dolda signaler. Kroppshållning, kroppsspråk, tonläge e.t.c. Som barnen är duktiga att läsa av och ta till sig och beroende på bland annat detta utveckla sig i sitt skapande på kreativt sätt eller i sämsta fall bli rädd för att misslyckas, tro sig göra fel och bli hämmad i sin kreativitet.
Vad gör en atelierista?
För mig är en Atelierista är en konstnärligt utbildad person som är något av navet i verksamheten. Det skapande arbetet genomförs i temaform. Möta barnet i deras tankar och strategier. Idén till tema kan komma från barn eller vuxen.
Man undersöker ett fenomen på olika sätt och i olika material. (marie bendroth karlsson)
Ett exempel;
- besöka (lejon)känna, sitta på,
- mätredskap
- fotografera (lejon)
- spännpapper under för att måla av skuggan
- återkomma vid olika tillfällen för att se hur skuggan var olika
- lejon på overhead så att de kan gå in i bilden
- skuggspel med stora lejonmasker
- studera riktiga lejon iböcker
- trycka lera mot skulpturens detaljer
En engagerad och medveten pedagog påverkar situationen för sina elever genom sitt totala sätt att vara, genom att finnas till hands med gedigna kunskaper om teknik och material, genom att ge tillgång till ett stimulerande bildmaterial etc. Också sättet att arrangera en miljö /inreda atelje har betydelse för inlärningssituationen. Pedagogens sätt att behandla bilder som barn gjort påverkar också. (marie bendroth karlsson)
Är eleverna rädda eller inte? Det som skiljer god pedagogik från dålig. Det märks i elevens ansikte,kroppshållning, och på hela ders sätt att bete sig. (Thomaeus/Horne,1986)
Viktigt att som pedagog veta vad man visar och vad man i verkligheten gör och förmedlar. Många gånger motsatsen till vad man tänkt.
Läraren måste lära sig fånga den boll som barnet kastar och sedan kasta tillbaka på ett sådant sätt att barnet vill fortsätta spela.(Gedin och Sjöblom 1995)
Pedagogen ska stödja, ställa utmanande frågor och ger redskap.
Vårt uppdrag som Atelierista är att underlätta barns läroprocesser, ta hänsyn till att varje barn har egna strategier och förutsättningar, egna förmågor och talanger.
Dokumentation: Hur kan jag använda mig av projektdokumentationen för att utveckla mitt arbete som Atelierista?
Pedagogiken i Reggio Emilia bygger på pågående forskning som bygger på medveten och kontinuerlig dokumentation av det dagliga arbetet med barnen. Dokumentationen är en av hörnstenarna i det pedagogiska arbetet och ständig fortbildning för pedagoger att förstå hur barn tänker och lär.
Pedagogerna liksom barnen är forskande och lärande.
Pedagoger stimulerar barnets alla sinnen genom att ge barnet problem att lösa och ge dem redskap att uttrycka sina tankar och upplevelser med, ord, två och tredimensionella bilder och drama.
(marie bendroth karlsson)
Mina reflektioner:
Att ta tillbaka dokumentationen till barnen regelbundet när vi arbetar i projekt ; prata med barnen vad som hänt, vad hände just då, vad pratade vi om , vad sa ni, hur tänkte vi, hur kan vi göra nu, hur ska vi gå vidare.
Att därefter ta barnens reflektioner med till arbetslaget, och dokumentationen som blev i början. Reflektera, fundera i arbetslaget.
I mitt arbetslag så är våra ambitioner att vid varje måndagsplanering ta med oss pågående projektarbete till mötet, för att tillsammans reflektera kring vad vi arbetar med och varför. Just varför-frågan försöker vi lyfta lite extra, så att vi gör målen med vårt arbete tydligare för oss, barnen och föräldrar.
Jag har tidigare varit mest fokuserad att tillsammans med barnen reflektera kring deras läroprocesser i de olika projektarbeten som uppstått. Nu kan jag tänka att jag kommit vidare i mina egna tankar och inser den stora betydelsen att ta samma dokumentation till mitt arbetslag för att reflektera tillsammans med dem kring det pågående arbetet bland barnen.
Två viktiga frågor att fundera kring tycker jag är:
Vad är pedagogens tanke med projektet? Vad är målen? Stämmer det med utvecklingsmålen?
Just nu arbetar vi i mitt arbetslag med utvecklingsmålen: Barns lärande där utvecklingsmålet är att göra barnens läroprocesser tydliga för dem själva och för oss pedagoger.
Barns inflytande och delaktighet där utvecklingsmålet är att vi ska utveckla arbetet så att barnen får känna sig mer delaktiga i verksamheten och ha mer inflytande i förskolan.
Det sista utvecklingsmålet är att vi ska arbeta mer medvetet med att få in demokrati och jämställdhet mer tydligt i arbetet med barnen.
Arbetet i mitt arbetslag blir att vi får arbeta med att ta projektarbetet till analys och jämföra hur det överrensstämmer med utvecklingsmålen.
Temat på huset är Gården. (eftersom det skett och sker stora förändringar utomhusmiljön)
I min grupp startade vi ett projekt med att fundera kring vad som finns på gården och vad de tänker om gården. Många olika tankar ledde till slut in på planteringar, odla, blommor, buskar som skulle kunna finnas på gården. Har även funnits och försvunnit, nya tillkommit e.t.c.
När vi i denna vevan samtalade kring det så skulle vi äta frukt och där upptäckte barnen de olika kärnorna. Det ledde till att vi planterade olika slags kärnor, barnen tog med sig hemifrån kikärtor, morotsfrön, linsfrön, tulpanlökar e.t.c.
Vi planterade i olika omgångar.
Barnen fick under projektet rita, måla det som de tänkt kring kärnor, blommor och träd i olika omgångar.
Vi kom in på prat om äppelträd då ett barn haft med sig äpplen från sitt eget äppelträd.
Barnen fick först i uppdrag att måla ett äppelträd ur minnet, sedan begav vi oss till ett barns gård och ritade av hennes äppelträd på plats.
Vad var syftet med denna uppgift?
Följer det utv.målen?
Att göra barnens läroprocess synlig genom att dokumentera vad som händer i samtalen, vad som händer när de skapar från minnet kontra avbildning på plats och ta tillbaka dokumentationen till barnen och göra dem medvetna om vad de lärt sig under tiden.
Delaktighet och inflytande:
Målet är att barnen blir lyssnade på hur de tänker kring äpplen och träd. Barnens idéer är styrande under arbetets gång och det ger stort utrymme till inflytande bland barnen i arbetet.
Demokrati och jämställdhet:
Barnen får träna sig på att lyssna på varandra och ta del av varandras idéer och tankar som kan föra projektarbetet vidare. Bli medvetna om vikten att lyssna på varandra. De tränar sig också att tänka kring att allas röst är lika mycket värd oavsett ålder, kön et.c
Men allt annat som kommer in: matematik, språklig träning, motorisk träning, socialt samspel, turtagning. Hur ska vi tänka kring det? I vilket sammanhang ska jag lyfta de ”utvecklingsområdena”?
Det kanske blir bra att lägga det som läroplansmål i dokumentationen på väggen…
Avslutningsvis så tycker jag att de olika projektuppgifterna vi arbetat med under terminen har varit intressanta. Jag har kunnat ta med mig dokumentationer och funderingar till barnen och mitt arbetslag för att kunna utveckla mitt arbetet i Ateljén, och det har ju då utvecklat mitt eget tänkande.
