Inspiration i konsten

Apropå Tove Jansson så fick vi tips av Tarja; Agneta Rehall har skrivit om Tove Jansson "Den lömska barnboksförfattarinnan.
Lena Kårland har skrivit "En livsvandring i tre akter"

Bruno Bettelheim "Sagans förtrollade värld"

Boljoir: konst kring bl.a spindlar

"Den meningssökande människan" Peter Gärdefors

Sol Lewitt : konstnär

Yinka Shonibare: dysfunctinal family

Bildanalys

Tarja pratade först lite om sagan historiskt sett, och nämde bl.a Bruno Bettelheim som skrivit "Sagans förtrollade värld". Han gjorde freudiansk psykologisk analys av sagor och ville ta reda på Varför sagor är viktiga för barn?
- för deras utveckling
-sagor fungerar som katarsiska exempel på hur livet är för små barn. Symboliskt enkel. Häxa =ondska, Jätte=alla vuxna, prinsessa=det vackra, estetiska e.t.c.

-barnen får ett språk för känslor
-känslomässig utveckling
-utvecklar språket
-stärker barnets identitetsutveckling


Det sokratiska samtalet fick vi prova på när vi arbetade med bildanalys kring Tove Janssons "Farliga resan".

Vi var indelade i grupper och fick med oss arbetsmaterial - frågor och funderingar som stöd vid bildanalysen.

När vi väl började analysera och noggrant titta på bilderna i boken så bubblade det ur oss saker som vi tänkte och kunde uttolka. Spännande att lyssna på hur alla tänkte kring bilderna och hur man själv funderade.

Ännu mer spännande blev det i slutet av bildanalyssessionen då vi fick veta mer om Tove Jansson och hur hon i sin saga tycks bearbeta/berätta  sitt eget livs resa.

Jag som aldrig varit intresserad av Tove Janssons böcker har faktiskt ändrat mig genom att djupdyka i hennes bilder och text. Det är ju så spännande! Jag är dock fortfarande tveksam till att läsa böckerna för barnen...Men jag ska prova nu när jag faktiskt börjar ändra inställning till författarinnan...

Föds tankar i huvudet eller kommer de in dit utifrån?

Apropå konstbilder och mitt senaste projekt kring tankar som kommer från huvudet och tankar kring Petra Boréns "Idrömmarnas land" så känner jag att jag måste förtydliga för mig själv vad jag håller på med. Vad är det här bra för? Vad lär sig barnen egentligen? Vad lär jag mig?

Jag har sammanställt bra tankar kring skapande arbetet kring konstbilder som stärker mig i min yrkesroll:

Att se/ innebär inte bara att se – det är också ett sätt att lagra tänkande, att sortera, reflektera, kritisera och betrakta tingen annorlunda. (loris Malaguzzi)

Viktigt träna sitt seende, och att barn gör det bäst genom konstnärligt skapande. Därför är atelieristan så viktig!

”Att arbeta med eget skapande och kultur i förskola/skola är ett sätt att uppnå målen kring en mer demokratisk skola” (Tarja Häikiö)

Demokratisk aspekt- alla barn får tillgång till sitt eget lärande.

Barn lär på olika sätt -det estetiska skapandet gör att barn får chans att lära sig utifrån sitt att uttrycka sig. Det estetiska skapandet är en kunskapsväg i barns lärande. (tarja Häikiö)

Gunilla Dahlberg pratar om hur viktigt det är att vi får utveckla ett s.k. rhizomatiska tänkandet – att tänkandet får en chans att breda ut sig i en massa kanaler åt olika håll. Det som Deleuze kallade ”tusen platåer” - ett slags spagettitänkande.

Ateljén behövs som ett rum för utforskande- ett kreativt laboratorium där både konstnärliga processer men också hypotestagande utifrån mer no undersökningar. (Tarja Häikiö)

Vygotskij:

 Estetik spelar roll för kunskapsinhämtandet och för barnets identitetskonstruktion genom en förståelse av de egna erfarenheterna.

 Fantasin används för att förstå verkligheten – skapandet har därmed en visuell, visionär o framtidsorienterad funktion. Det blir en kontrast till minnets funktion – bevarande funktion – utan denna kombination plus kreativa impuls så fastnar människan i et t slaviskt upprepa tidigare mönster. Därför bör fantasin tränas liksom minnet för möjliggöra utveckl.

Fantasi stärker barnens förmåga till hypotestagande, förmåga att förutse och problemlösningsförmåga.

Enkelt uttryckt så kan man säga:

Teckna, måla, skulptera gör att barnet tränar seendet, motoriken,språkinlärning, matematiskt tänkande.  

När barnen skissar, tecknar, målar, fotar  ett utvalt objekt så memorerar de och  imiterar och rekonstruerar delar av omgivningen i form av egna tolkningar. Viktigt för barnens utveckling.

På en av Tarja Häikiös föreläsningar så tar hon upp vikten av att till exempel arbeta med ljus/skugga och speglar. Tydligt beskriver hon vad som är utvecklande för barnen;

Läroprocess när barn arbetar med ljus/skugga:

Utveckla blick för: perceptuellt perspektiv (seendet)

Rumsligt perspektiv –tid o rum (att vara existensiell)

Kognitivt  perspektiv –lärande- genom ljuset lär man sig saker

Konstnärligt perspektiv –estetik

Vetenskapligt perspektiv – hypoteser- fysik –no fakta

Transformativt perspektiv: förändring- det utvecklas hela tiden stannar aldrig

Ljusateljé: konstruktion o ljusprojektion. Byggrum med ljus. Till ex en gorilla som ger skuggbilder och utmanar barnen i experimenterandet.

Läroprocess när barn arbetar med speglar:

Träna ögat-ögat som sinne,

 lära sig se verkligheten,

 reflektera över det sedda,

 spegel som rum o dimension, rum –spegel som rumsskapare,

 illusionistiskt rum – som metaforisk aspekt- spegelbild som inte är omvärlden.

All den här kunskapen som finns runt skapande processer i arbetet med barnen är ju så viktig att ha med sig på atelierista uppdraget och göra tydlig för alla man kommer i kontakt med i föeskolan...

Så nu tar jag nya tag med mitt projekt om tankar -nu när jag stärkt mig själv med teorier kring vad jag sysslar med...

Mitt nästa steg blir att ta en bild i taget i annorlunda barnkonstellation och se om vi kan skapa någon tanke i lera. Eller ståltråd. Eller båda två?

I drömmarnas land

Vi träffas i vårat baslag 10/3 2011 och vi har med oss dokumentationer kring vårt konstbildsprojekt som vi kommit överens om att fokusera på.

Var och en av oss i atelieristagruppen berättar och visar vad som hänt i ateljén i barngruppen och vad som hänt med våra egna tankar i arbetet med konstbilder.

Vi har alla följt våra tänkta planeringar och förberett med öppna frågor kring konstbilden "I drömmarnas land".

Det har blivit många spännande samtal;

barnen har reflekterat över de dova färger på bilden och tänker att det är natt/kväll, i en grupp var bilden i svart och vitt som fick barnen inspirerade att göra målningen i glada färger, flickan och "tigern" älskar varandra, de befinner sig kanske i Egypten, Kolmården eller Nordens Ark..., barnen har reflekterat över former i konstbilden: trekantigheter och fyrkantigheter..., flickan kramar en ekorre eller kan det vara en känguru..., de sitter på stranden och ska snart bada.

 Vi var överens i vårt baslag om att barnen inte uttryckte sig verbalt kring känslor när de samtalade kring bilden; det mesta som sades var konkreta saker - de ska till stán och köpa glass, nä det är ingen som är ledsen, jo de kramas väl för att de är glada - det gör man ju...

Barnen har visat sig intresserade av att noggrant titta på en konstbild och de har varit ivriga att fortsätta skapa själva kring konstbilden i ateljén.

Vi pedagoger har haft lite olika upplägg kring skapande arbetet och pratade mycket om det på vår träff.

Gemensamt för oss i atelieristagruppen var att erbjuda barnen olika känselmaterial att välja som de tycker passar till bilden "I drömmarnas land".


När barnen skulle motivera val av konkret material som passade ihop med bilden så resonerade de ofta utifrån färger - blåa stenar för havet är blått e.t.c.

Även vid det momentet konstaterar vi hur konkreta barnen är och utgår tydligt från sina egna erfarenheter i arbetet.
Piagets teori togs upp på vårt möte; accomodation - assimilation. Just hur barnen tolkar in vad de känner igen. Hittar det som är bekant. För att förstå sin omvärld.

I ateljén så fick några barn arbeta med små papper tillsammans med akvarell och pastell.
En grupp stod vid stafflit och fick måla något de tänkte på kring bilden -flaskfärg.
En annan grupp använde täckfärg och torrpastell och experimenterade.
Några ritade av konturerna i bilden på oh papper. Projicerade upp det sedan på väggen och gjorde en gemensam målning...

Vi atelieristor reflekterade kring val av barn till arbetet - är de vana vid skapande, ålder, intresse e.t.c. Hur  kan man tänka nästa gång i arbetet med sin barngrupp?
Testa med andra åldrar, andra intressen, andra konstellationer.
En fiffig kompis som inspirerar till tankar och idéer kan vara bra att prova ta med i gruppen för att se om vi pedagoger upplever - lär oss något nytt...

Några av oss har hunnit ta tillbaka dokumentationen till barnen och några barn har fått berätta för de som ej var med vad de arbetat med. Det är en viktig stund för barnen att fundera kring vad de gjort och tänkt - och stolthet att få visa sitt skapande för andra...

För att göra läroprocessen mer tydlig både för barnen och pedagogerna så pratade vi om att det blir nästa steg innan vi fortsätter att prova nya grupper/konstellationer.

Vi bestämde i atelieristagruppen att när vi träffas nästa gång så tar vi med ny dokumentation kring bilden "I drömmarnas land".
För att reflektera mera kring hur vi gått vidare...med val av material - lera, ståltråd, torrpastell, akvarell e.t.c.

Det kompetenta barnet

Viktigt för mig att ha med i mitt bagage och göra synligt i mitt

arbetssätt bland barnen;

Pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära.

Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare.

Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sin fantasi.
 För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation och reflektion som ett flitigt redskap.

Hur arbetar pedagoger med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor?

Pedagogerna har en stor tilltro till det kompetenta barnet, de är noggranna med att synliggöra barnet och verksamheten genom dokumentation och reflektion.

Samtliga förskolor har ateljéer där barnet får skapa i projekt och enskilt, miljön ansågs vara en viktig del för att barnet skulle känna lust till den skapande verksamheten.

Pedagogerna anser att deras roll är att utmana barnet till att vara kreativa och finna inspiration till att skapa, men att de samtidigt skall lyssna in barnets tankar och idéer.

Det handlar om ett givande och tagande där pedagogerna vill få alla barn att känna sig delaktiga i en atmosfär som är tillåtande.

Föds tankar i huvudet eller kommer de in dit utifrån?

I konstbildsprojektet "Tankar" som  precis är i startgroparna, hittade jag i "pedagogiska kullerbyttor" av Karin Wallin inspiration.
"Det gäller att verkligen slå sin kopernikanska kullerbytta - att växla från den vuxna självupptagenheten till en pedagogik som kan lyssna och låta barnen göra."
Låta barnens nyfikenhet och kreativitet få gro - ställa deras olika fantasier och teorier mot varandra - utmana barnens tankar.
Några barn i "pedagogiska kullerbyttor" undrar just om tankar föds i huvudet eller om de kommer in utifrån. Barnen ritar hur de tänker kring det och är av olika åsikt.

Denna inspiration ska jag ta med mig i mitt projekt kring konstbilden "tankar från huvudet" och se om jag kan använda det i arbetet på något sätt.

Funderar kring hur jag ska få in drama i konsbildsprojekten???

"flickan och lejonet" Fortsättning på temat

Vid tredje projekttillfället kring Petra Boréns konstbild så bjöd vi in några fler kompisar som barnen fick återberätta vad vi arbetat med. 

Alla åtta barnen var med i det nya; att försöka rita av ett riktigt lejon som vi tittar på.

Jag försökte avdramatisera projektet och sa att man kan välja en liten detalj bara om man vill - en svans eller ett öra...