Kan du måla din tanke?

Konstbilder mars 2011 Planering

Visa bild med saker som kommer ur huvudet på en människa

¤ Vad ser du?

¤ Vad tänker du?

¤ Varför tror du att det är så?

¤ Kan du rita dina tankar?

¤ Vad tänker du?

Syftet: 

Att få barnen att titta noga på en konstbild – se detaljer som utvecklar ögats seende. Att få barnen att uttrycka sina tankar och idéer kring bilder/konstbilder. Att få barnen att samtala – samarbeta med varandra kring bilder – lyssna på varandras prat/idéer och ta till sig dem. Att få barnen inspirerade av varandras prat, funderingar och skapande som leder till estetisk och kognitiv utveckling.

Att få barnen att känna sig trygga med att uttrycka sina åsikter och trygga med att skapa utifrån egna influenser och idéer.

Resultat:

De två barnen är entuastiska och tittat intensivt på bilden. Berättar exakt vad de ser.

Jag undrar om de kan rita sina tankar på ett eget papper?

De sätter igång sitt skapande på en gång utan att fundera. Jag dokumenterar processen när de målar med oljepastell och försöker få dem att prata om vad de tänker när de målar och vad de tänker att det ska bli.

Båda barnen säger att de ska berätta när de är färdiga.

När den femåriga pojken är färdig säger han att han ritat en raket som det sitter människor i. Jag frågar varför han valt att göra det. Han pekar på rymdfarkosten på tankebilden och säger att han tänkte på den.

Femåriga flickan säger att hon ritat ett färgland eftersom det var så många färger på konstbilden så tänkte hon att därför ville hon måla med många färger.

Båda barnen fortsatte att måla fler teckningar med oljepastell och de samtalade mycket med varandra kring färgerna när de lades på varandra och hur/vilka färger det förvandlades till.

Efter 45 minuter var de färdiga och gick i väg och lekte.

.

Reflektioner kring projektet :

Det kändes spännande att få höra barnens tankar kring bilden. Kan det vara bensin i slangen som går till blomman eller är det vatten. Eller går slangen till bassängen?

Vad gör gorillan uppe på taket?

Har ni hört talas om ett flygplan som flyger mot ett sådant torn?

Kan en fågel sitta på en flagga?

Hur går jag vidare?

Jag kommer nog att ta tillbaka dokumentationen till dem och se vad de säger och tänker. Ska ta med några till intresserade som får vara med och titta på konstbilden för att se vad som händer och kanske få idéer hur vi arbetar vidare med tankar.

Reflektioner med barnen kring tavlan "Flickan och lejonet"

Jag vill ta tillbaka dokumentationen till barnen som jag arbetat med i "Flickan och Lejonet" för att se hur det går att göra läroprocessen tydlig för barnen och mig...

Pojken och en annan flicka är närvarande. Jag ber pojken berätta för flickan vad de arbetat med kring bilden.

Han tar upp musselskalet och säger att han valde den för att det passade till stranden. Han berättar vad de andra barnen valt och varför.

Han beättar också vad de trodde att flickan och lejonet skulle gå efter att de badat på stranden.

Sedan pekar han på målningarna och återger vad de tre barnen målat och pratar om detaljer på de olika målningarna.

Jag frågar om han kan säga vad de har lärt sig när de arbetat med detta. Det kan han inte. Jag berättar vad jag tror att han lärt sig;

att han har lärt sig att se saker på en tavla och lärt sig tänka kring vad han ser, att han har lärt sig prata om vad han ser och tänker - för det kan vara lite svårt både för barn och vuxna att prata om..., att han har lärt sig att tänka vad för saker som skulle kunna passa ihop med tavlan, att han lärt sig att måla vad han tänker kring tavlan, lärt sig att lyssna på vad kompisarna tänker kring tavlan..

Pojken lyssnar när jag pratar men vad förstår han?

Det som är tydligast är att jag kan se hur stolt han verkar över sin bild och roligt att samtala kring det vi arbetat med. Och lika intresserad och glad över kompisens skapande.

Min följdfråga blir om jag ska fortsätta arbeta med den här bilden eller om jag ska anse det avslutat?

Kan konsten påverka samhället?

Det finns konstnärer som arbetar med mediala strategier för att få dialog med samhället. (Ann Odell, Pål Hollender, El renzo martens t.ex.) Det skapas ju ofta debatt genom deras konst.

Men i vanliga fall så pårvekar konst oss beroende på vem betraktaren är och hur man väljer att bli påverkad och hur man tolkar konsten och hur man går vidare med det man upplever i konsten.

De små sammanhangen skapar betydelse.

I mitt arbete på förskolan skapas det många tillfällen i ateljén där vi arbetar med konst och får möta konstbilder. Det är ett ypperligt tillfälle att påstå att konst kan förändra i det lilla – genom att tillsammans med barnen samtala, skapa och reflektera så blir det betydelsefullt.

Hur ska man prata konst med andra för att de ska bli berörda?

Det är viktigt med enkla frågor för att få en dialog. Vad ser du? Vad känner du? Vad tror du?

Sokratiska samtal är ett förhållningssätt för att utveckla dialogen i ett gemensamt lärande.

Det ger samtidigt gruppen individer nya roller.

De som är med i samtalet lär sig att stå för sina tankar, lyssna på andra och utveckla sitt eget kritiska tänkande.

Tänka djupare med hjälp av varandra.

Samtalets struktur:

samtalsledare väljs.

1. Alla i gruppen formulerar personligt mål. (behöver ej visa till någon)
2. Samtalsledare tar initiativ till gruppmål.
3. Ta fram vald konstbild (annan fråga)
   - Se och känn – vad ser du? Vad känner du?
   Rundan i gruppen kring det.
4. Förståelsefrågor – intellektuell analys som skapar distans och neutralitet. Hur har konstnären tänkt?
5. Sokratisk livsfråga – frågor som kopplar till egna erfarenheter/ värderingar/associationer som leder samtalet vidare ut i t.ex. olika värdegrunder.

Personliga mål: bottna i en själv och sätta en utmaning för sig själv (jag ska inte avbryta, vara modig, prova annan ståndpunkt...)

Gruppmålet: samtalets form, samtalets regler för att få ett bra samtal.

Man ska vara beredd att lyssna och ta intrryck, bygga vidare på vad någon annan sagt – röda tråden, tala utifrån egen erfarenhet. Etc.

Inspirationsbilder att arbeta kring

Patricia Piccininio

Nina Bondesson

Lena Cronqvist

Frida Kahlo

Vi målar en ros igen

Uppdrag Måla ros igen!

Vi sitter tillsammans och tittar på dokumentationen från förra gången vi målade av en ros.

Barnen som var med vid förra tillfället berättar för de andra barnen vad de gjorde och att de målade på en stor plastbit...

Jag undrar om de kan tänka sig att måla en ros igen men att de den här gången får I uppdrag att blanda till färgerna tillsammans och därefter måla en ros på ett stort papper.

Jaaa! Säger barnen som var med förra gången. Eftersom jag är intresserad av att se hur de väljer att blanda färger och undersöka hur de går tillväga när de ritar en andra gång så får de tre barnen vara I samma rosgrupp.

De andra tre entusiasterna får måla en ros vid bordet bredvid.

M: “Vi behöver glitter, färger, grön, blå, I mitten ska det vara ljusblå silverglitter...”

S: “jag har tagit en ljusblå och en mörkblå – kolla jag har hittat en jättesnygg blå! - det är grönt och blått blandat!”

M “ -Men då kan vi ju inte blanda en gång till”

S: “Men den är ju jättesnygg!”

M: “Vi behöver en grön”

S: “Den här flaskan är tyngst!” (tar med den snygga färgen också fast M. inte riktigt är med på den idén.

M: “Vi behöver burkar – jag hämtar!”

S:“Vi behöver också vit!”

S: “Då tar vi den mörkgröna och blandar med den vita!”

S:“Vi blandar den snygga blågröna med vit!”

M: “Nu blandar vi lila och vit!”- oj det blev ljuslila!”

“Ska vi blanda med vit och den här färgen? S frågar M.

M: “jag tror vi behöver lite mer vit...”

S: “Nu blandar vi blå med grön och ser om det blir jättesnyggt”

Barnen gör ett avbrott och går till det andra rosgänget och talar om att de minsann har mycket snyggare färger... säger också att de kan komma och titta om de vill ha samma färger.

Pedagog säger att det är ju bra om ni kan lära de barnen hur ni har blandat om de vill ha lika färger.

Barnen går och tittar...”-Wow!

De är med och tittar och lyssnar när S och M berättar ingående hur de gjort och går sedan tillbaka och sätter igång med sin ros.

M: “Nu ska jag börja måla. Jag gör det som är inne I knoppen”

S: “Men det är ju vitt, vi har ju inte det. Vi måste ta vit så vi kan göra blad inuti blomman.”

Barnen målar blomma och pratar inte mycket då de arbetar koncentrerat.

När de tycks vara färdiga så vill de fortsätta att måla blommor på andra papper. Fortsätter måleriet under hela förmiddagen...

 

            Ljus och skugga    
                                           

Projekt kring konstbild "Flicka och lejonet"

Enligt planering så sitter jag tillsammans med två femåringar och en fyraåring, vi tittar på konstbilden som vi valt ut i atelieristagruppen.

Jag undrar hur barnen tolkar bilden genom att ställa de öppna frågor som jag planerat.

Barnen är först lite tveksamma och situationen känns ovan både för mig och barnen. Efter en stund sätter fantasin igång hos barnen:

”Det är ett mammalejon”

P: hur ser man det?

”Den har inget hår runt halsen”

”Att lejonet sitter på en stol”

P:Varför tror du det?

Inget svar.

”Det är en flicka också som kramar lejonet – först trodde jag att det var en ekorre”

Fyraåringen säger:

”Jag tror att det är ett pappalejon.”

”Det är nog hennes favoritlejon, eller så ett jättestort gosedjur...”

P: Är flickan glad eller ledsen?

Två av barnen tror att hon är glad. ”Man kramas ju när man är glad.”

Det tredje barnet tror att flickan är ledsen- ”För då brukar man ju kramas.”

P: Vad är det runt omkring?

”Vatten som man kan bada i”

”Lejon kan äta kött.”

Pedagog: ”Tror du att det här lejonet vill äta upp flickan?”

”Neeej!” säger alla tre barnen.

P: Vad tror du de gjorde förut innan de kom hit?

”De kanske var sugna på att bada”

P: Kan lejon simma?

”Neeej!” Svarar alla tre barnen.

P. Vad tror du att de gör sedan?

”Går till staden för att köpa glass.”

”Badar”

Barnen f¨år i uppgift att känna och titta på olika sorters material och se vilket material de väljer som passar till tavlan.

De undersöker noga sakerna – ett rött sidenband, små blå stenar, ett musselskal, bomull, sandpapper, spik och lite annat smått.

En femåring väljer ett rött band.

Kan inte riktigt förklara varför han väljer det. Men verkar gilla känslan av materialet eftersom han drar med händerna längs med bandet en lång stund.

Den femåriga flickan kommer på att välja blå sten = blått hav, håret orannge =gul sticka, krukskärva = hudfärg på flickan, bomull som är vit eftersom lejonet är vitt.

Femåringen som valt det röda bandet ändrar sig och väljer musselskalet och säger att det finns på stranden.

Fyraåringen väljer ståltråd och kan inte riktigt motivera sitt val.

Pedagog frågar barnen om de kan tänka sig att måla något från tavlan. Eller måla vad flickan och lejonet ska göra sedan.

Barnen vill gärna måla vid staffliet och fyraåringen berättar att hon vill måla himmlen, en femåring vill måla staden som de ska gå till och köpa glass- den andra femåringen undrar hur hon ska klara av att måla en stad?

Själv målar han ett hus. Men vill inte prata kring vad han tänker eller målar.

Reflektioner kring projektet:

Kändes som en stor utmaning för mig som pedagog att samtala med barnen kring konstbilden eftersom jag inte är så van att använda konstbilder i projektarbete med barnen.

Så jag kände att jag måste prova att göra det igen men med andra barn för att kunna jämföra och även se om det går att prata kring konsten på ett mer lättsamt sätt. Det kändes som om barnen tyckte det var för svårt att prata kring bilden.

Jag vill också prova en annan slags bild som tilltalar barnen mer - en roligare bild - för att se om barnen verkar tycka det är roligare.

Barnen är ju också ovana att samtala kring konstbilder så det känns viktigt att prova några gånger på lite olika sätt för att se på min egen läroprocess och kring barnens sätt att förhålla sig till konstbilder.

Jag får fundera hur jag ska lägga upp arbetet vid nästa tillfälle - det känns nödvändigt att prova ett annat sätt för att få ett bättre flyt i arbetet med barnen som inte känns för svårt. Det ska ju vara roligt också...

När jag läser Bildskapande i förskola och skola så inser jag vidden av hur viktigt det är att börja bildprojekt med en upplevelse - drama i den mån det är möjligt. Vara nallebjörnar, små stora.. Prata med små och stora röster och experimentera med olika begrepp och få med kropp och själ. För att i senare skede lättare få inlevelse och engagemang i gestaltningsprojektet. I det här fallet konstbilder.

Den linjen måste jag verkligen arbeta med nu när jag går vidare med konstbildsprojektet...

 

Hur kan konst inspirera till arbete i ateljén?

3/2 2011

Min planering kring temat konstbilder blir följande:

Visa barnen bild på en av Petra Boréns bilder. (Flickan som ser ut över havet och kramar ett lejon.)
Tänka på att ställa öppna frågor till barnen;

Vad tänker du när du ser den här tavlan?
Vad känner du?
Vad tror du har hänt?
Vad tror du kommer att hända sedan – var ska hon/ de?

Uppgift att välja ett sinnligt objekt att lägga till tavlan. Barnen får välja en bit päls, sten, bomull, is, olika flaskor med färg, spik, sandpapper, e.t.c

Uppgift att rita flickans ansikte hur de tror att hon ser ut. (Kan barnen rita känslor?)


Dokumentera kontinuerligt vad som händer i lärandeprocessen – vad barnen pratar om och funderar kring och skapar i de olika uppgifterna.

Reflektera sedan med barnen och med andra pedagoger kring dokumentationen och de olika uppgifterna för att kunna gå vidare i det skapande arbetet med barnen.

Träff med atelierista basgrupp 27/1 2011

Diskussioner kring frågeställningar.

Vi samtalar engagerat kring Petra Boréns utställning på konstepidemin en lång stund och återberättar för en person som ej var med den 20/1.
Vi samtalade om vad vi tyckte om utställningen och vad som var intressant. Olika tekniker och färger och hur man kan använda konsten i barngrupp med bland annat tankekartor.

Vi kommer in på konstinspiration som vi kan använda oss av i ateljén;
Remida day, Bengt Nordenborg som har härliga bilder, små barns skapande av Stina Braxell, att ta ut bilder från nätet som inspiration när vi arbetar i ateljén med barnen,

Vi diskuterar de olika tavlorna och skulpturer som var på utställningen; flickan som sitter på en katt på en stor tavla, tavlan där två personer möts i en omfamning, skulpturen med fjärilsvingar, flickan som ser ut över havet och håller en katt, fågelskulpturen, flickan med den röda klänningen.

Problematiken som vi upplever i de olika verken är sorgenhet, ensamhet, övergivenhet och döden.

Vi pratar om att det är vi vuxna som gör de tolkningarna i konsten – det kan i sin tur leda till problematik i en didaktisk kontext. Dels för att det är svåra saker som kan tas upp i konstverket och dels för att barnen har rätt att göra egna tolkningar, både för sin och konstverkets skull.

Vi som pedagoger skall inte tolka konstverket däremot kan vi vara med och lämna relevant information om kringföreteelser runt konstverket. (t.ex informationer om Guernica)

Vad upplever barnen när de får möta samma konst?
Deras problematik blir kanske att flickan kan inte sitta brevid ett lejon för då borde hon bli uppäten.
Vi pratar i gruppen om att barnen kanske inte alls problematiserar och tolkar in de problem som vi vuxna gör. Barnen kanske ser vackra favoritfärger och väljer att se de fina bara och känner sig nöjda med det.

När vi som pedagoger möter konstbilder tillsammans med barn så är det viktigt att tänka på att ställa öppna frågor kring konsten för att få barnen att inte känna sig osäkra och inte våga tänka fritt kring vad de ser i bilderna.
Att använda annat material i arbetet med konstbilder såsom musik, rörelse, mjukt och hårt material och olika saker som kan finnas i ateljén blir då viktigt i arbetet med barnen.


I arbetet med barnen så ger det mycket att få inspiration från konst och konstutställning. Idéer som vi kommit fram till i samtal i atelieristagruppen är:

ta fram konstbilder från nätet som får finnas i ateljén som inspiration till barnen

lära sig mer teknisk kunskap kring olika färger att använda med barnen; akvarell, akryl, kol och annat.

Att tillsammans med en grupp barn fundera kring ett särskilt verk som finns i ateljén; vad tänker du när du ser det? Vad känner du? Vad tror du har hänt innan? Var ska hon/han sedan? Vad tror du de pratar om? Vad tror du konstnären tänker när de målat? Kan du välja ett ljud till tavlan? Kan man röra sig som de gör i tavlan? Kan vi ställa oss alla som de gör i tavlan? Kan vi bygga tavlan? Kan vi leka tavlan? Kan vi göra fåglarna i ståltråd? Kan vi välja ett instrument som passar till tavlan/skulpturen? Kan du rita fortsättningen på tavlan, ansiktet so m inte syns- hur ser hon ut?

Att gå med en grupp barn till t.e.x konsthallen och välja ut tre tavlor med barnen som vi gör olika arbeten kring beroende på idéer som dyker upp när man är där tillsammans. Det kan vara en tavla att dramatisera kring verbalt och /eller med kroppen, rita av på plats. Ta med minnena hem och fortsätta i ateljén med arbete kring konstbilderna/skulpturer.